Det låter lika mycket som det smakar (Hurry Curry)

Efter påskens mängder av mat och godis tog vi en kylig prommenad till Slöjdgatan och en gammal bekanting, Hurry Curry.

Påsklov gör nog att det inte var lika packat här som vanligt, dock kräver det sin man att finna en plats. Som tur var gick ett sällskap mitt framför näsan på oss...

Menyn denna tisdag:

Tisdag
Murg bombay style kycklingfilé i tomatsås med basmatiris och raita
Aubergine- och chilikompott med gul linsgryta basmatiris och raita
Sötpotatis sallad med smulad getost och rostade cashewnötte
Soppa med grillade grönsaker, yoghurt och pistager
Mix thali (en lyxig blandning av kökets bästa)

Naturligtvis blev det den lyxiga blandningen. Allt var mycket gott, men vilket som var vad låter jag vara osagt. (soppan ingick inte i blandningen) Sötpotatissalladen var kryddstark men saknade den smulade getostaen. Den gula linsgrytan saknade tillsynes linser (vilket inte bekom mig speciellt mycket, det var dessa jag var tveksamma till) Kycklingen var mycket god och lagom mesigt stark.

Stark däremot, det var ljudvolymen. Visserligen vill krögare ha en hög ljudvolym för att gästerna inte ska sitta kvar så länge, men ett normalt samtal måste man väl ändå kunna hålla?

Men vi kommer hit igen, för matens skull